Friidrott
Friidrotts-VM: Så gick mästerskapet för Sverige
Förra helgen avslutades Friidrotts-VM i Doha Qatar, med två deltagare från Sverige sista dagen. Sammantaget gjorde Sveriges deltagare ett bra mästerskap. Här kommer en lista med betyg på samtliga aktiva.
På den sista dagen på Friidrotts-VM hade Sverige med två aktiva, genom Kalle Berglund på 1500 m meter, och Kim Amb i spjut. Det är inte ofta Sverige har haft med någon aktiva på de senaste VM-tävlingarna sista dag, så bara det är positivt. Framförallt i år när det var två med. Nu har det gått några dagar sedan avslutningen, och sammantaget kan vi säga att Sverige gjorde ett fint mästerskap. Sverige tog ett guld, ett silver och ett brons, vilket får ses som klart godkänt.
Inför mästerskapet satte förbundskapten Karin Torneklint ett mål på tre medaljer, vilket klarades. Mästerskapet i Qatar och valet av värdland var väldigt kontroversiellt inför av flera olika skäl, men vi kan konstatera att reultatnivån har varit väldigt hög mästerskapet igenom. Bland annat bjöds publiken på ett världsrekord på 400 meter häck av amerikanskan Dalilah Mohammad. På en av de sista dagarna på VM, en av få dagar då det var rejält med publik bjöd hemmaidolen Mutaz Essa Barshim publiken på ett guld i herrarnas höjdhopp.
Hur gick det för svenskarna?
Vi fick se flera fantastiska prestationer under årets Friidrotts-VM, ett helt gäng som kämpade väl men inte räckte till hela vägen. Väldigt svåra förutsättningar var det framförallt på tävlingarna som avgjordes utanför arenan.
Här kommer betyg på hela svenska truppen
Fem Stjärnor
Daniel Ståhl, diskus
Haft en fantastisk säsong, där han dominerat diskusen totalt. Förlorat de två senaste stora finalerna med minsta marginal, i Doha skulle ingen kunna rå på honom. Finalen låg länge och vägde med Ståhl i ledning stora delar av tävlingen. De riktigt långa längderna uteblev, men igen rådde på ”Ståhlmannen” från Viksjö i Stockholm utan VM-guldet blev ett faktum. Glädjen efteråt när guldet var klart, gick inte att ta miste på.
Armand Duplantis, stavhopp
Om Daniel Ståhl var en klar guldkandidat, var Armand ”Mondo” Duplantis en lika stor medaljkandidat. Var väldigt illa ute på 5.92 som han tog i sista. Satte sedan den stora guldfavoriten, amerikanen Sam Kendricks under stor press på 5.97. Duplantis klarade den höjden i sista i hoppet före Kendricks. amerikanen klarade dock också samma höjd och gick upp i ledningen igen, med färre rivningar i bagaget. Det blev ett silver för Duplantis, men han bjöd verkligen på en riktigt bra tävling och motstånd, och tog Sveriges hittills andra medalj i mästerskapet.
Fyra Stjärnor
Perseus Karlström, 20 kilometer gång
Var en av de stora medaljkandidaterna, och lyckades efter ett mycket dramatiskt och händelserikt lopp greja en pallplats. Som i alla andra lopp som avgjordes utanför arenan var det extrema förhållanden. Trots en mycket sen starttid, var det väldigt varmt och hög luftfuktighet. Karlström kämpade på och gjorde det han kunde. Han låg ett tag på andra platsen, bakom den suveräna japanen Toshikazu Yamanishi. Perseus blev visserligen passerad med ett par kilometer kvar av loppet och var rejält trött, men bronset var aldrig hotat. Karlström har kämpat i flera år och haft höga förhoppningar, men i år lossnade det för gångaren. Självförtroendet är därmed på topp inför nästa års OS, som troligen kommer avgöras i liknande förhållanden.
Kalle Berglund, 1500 meter
Kalle Berglund har de senaste åren tagit steget upp i distans från 800 meter, till 1500 meter och gjort det väldigt bra. Att han ens skulle komma med till VM var länge osäkert, då han inte klarat kvalgränsen. I en av de sista tävlingarna, på en GP tävling i Sverige säkrade han inte bara en plats i mästerskapet, han sänkte även sitt svenska rekord med en sekund. VM blev sedan en ändå framgångshistoria för Kalle, som visade på en fantastisk form och kyla i semifinalen. Från ett knivigt läge spurtade han om flera löpare på upploppet och säkrade finalplatsen. För övrigt Sveriges första i ett globalt mästerskap på 59 år! I finalen sänkte han sitt svenska rekord med ytterligare en sekund, och kom på nionde plats i finalen, i tuffast möjliga motstånd.
Angelica Bengtsson, stavhopp
Satte svenskt rekord med 4.80, första gången hon hoppade det utomhus, samt en sjätteplats. Men visade framförallt tecken på en fantastisk, mental förmåga. I i sitt siat försök på 4.80 går staven av, för första gången. En paff och chockad Bengtsson landar och gropen och undrar vad som hände. Hon får därmed göra om försöket, men hittar inte sin stav. Den visade sig ha hamnat i en konkurrents stavfodral. Ett par minuter senare klarar hon 4.80 med marginal, en fantastisk prestation efter det som hände lite tidigare. Räckte visserligen ”bara” till en sjätteplats i en väldigt högklassig tävling. Blir ändå att räkna med till OS i Tokyo nästa år, om hon kan höja sig lite till.
Tre Stjärnor
Yolanda Ngarambe, 1500 meter
Haft en bra säsong där hon sänkt sina tider på allt från 800 till 3000m meter. Låg lite illa till redan i försöken men lyckades med hjälp av en bra avslutning, säkra avancemang till nästa omgång. Lyckades tyvärr inte gå till final i en väldigt snabb semifinal, men sänkte sitt personliga rekord med två sekunder, till 4.03. Närmar sig toppen mer och mer på 1500 meter. Kommer bli väldigt spännande att följa kommande år. Kanske kan komma ner mot 4.00 redan nästa säsong!
Charlotta Fougberg, maraton
Gjorde en heroisk insats i det stentuffa maratonloppet. I extrema förhållanden med värme och en hög luftfuktighet, gjorde den gamla hinderexperten ett starkt lopp utifrån sina förutsättningar. Klättrade succesivt under loppet och slutade tillslut på en sjuttonde plats, i ett lopp där nästan hälften bröt. Det som imponerar extra var att hon endast även hade två europeiskor framför sig. Fortfarande väldigt ny på distansen och har definitivt chansen att utveckla sig ytterligare kommande år, om hon väljer att satsa på distansen.
Thobias Montler, längdhopp
Hade en fantastisk start på säsongen där han var stabil på längder en bra bit över 8 meter. I juni drog en tyvärr på sig en allvarlig skada, dessvärre mer allvarlig än befarat. Fick kämpa för att ta sig tillbaka, och gick en kamp mot klockan för att komma i form till VM. Tog sig till final med minsta möjliga marginal i kvalet, och var i finalen en centimeter från att ha tre hopp till. Klart godkänd insats ändå av 23-årige Montler. Kommer garanterat att bli farlig till nästa år, då både på EM och OS stundar.
Simon Petersson, diskus
Simon Petettersson hade en strulig start på säsongen, där skador hade stört träningen inför. Har dock blivit bättre och bättre ju längre säsongen gått, och klarade kvalgränsen i början av augusti med tre centimeter. Petterson kastade 65.03 i en tävling i Portugal. Det skulle dock inte sluta där. På en av de sista tävlingarna inför VM, skickade han på en tävling i Växjö diskusen en bit över 66 meter. Personligt rekord med över en halv meter. Väl på VM gick han till final, med ett kast en bit över 63. I finalen fick han inte riktigt till det, i en jämn och nervig final och slutade på en nionde plats med ett längst kast på 63.72. En klar godkänt tävling av Pettersson, där chanserna dock fanns på en ytterligare bättre placering.
Ato Ibanéz, 50 kilometer gång
En som slog till med en på förhand lite överraskande stark insats var gångaren Ato Ibanéz. Ibanéz bror Perseus Karlström tog på 20 kilometers loppet hem ett brons, en av Sveriges tre medaljer. På 50 kilometers lyckades han ta en tolfte plats, trots att han efter tre varningar fick stå i straffdepån i fem minuter. Utan den hade han garanterat kunnat ta en Topp-10 plats. Vilket även mamma och förbundskapten Siw Karlström var inne på.
– Han gick fantastiskt, han skulle ha gjort sitt livs lopp om han inte hade hamnat i straffdepån, säger Karlström till Eskilstuna-Kuriren
Tilde Johansson, längdhopp
Johansson hade en fantastisk sommar, med ett silver i längdhopp och ett guld på 100 meter häck på Junior-EM Borås. Hon har under året hoppat som längst 6.73, och är med det resultatet topp tre i världen i sin ålder. Drog dessvärre på sig en skada på Finnkampen i slutet av augusti. Har fått kämpa för att komma tillbaka till den formen. Ett stort frågetecken vilken form hon skulle vara i när tävlingarna drog igång. Gjorde en stabil kval tävling i Doha med två hopp på 6.48, och var nära en final. Det skulle visa sig vara ynka fem centimeter från en finalplats. Lägg ändå namnet Tilde Johansson på minnet inför fortsättningen. Hon är fortfarande bara arton år och var yngst av alla i hela tävlingen. Kan bli farlig redan till OS nästa år.
Wictor Petersson, kula
Har höjt sin nivå rejält i år, från att vara en stabil 19.50 meters stötare till en bra bit över 20 meter. Den 22-årige Petersson tog under sommaren bron på U23-EM i Gävle under sommaren, men hade hoppats stöta lite längre. Efter att ha haft en säsong som varit riktigt bra säsongen igenom var frågan om han skulle kunna hålla den resten av säsongen med? Svaret kom redan några dagar efter. På en GP tävling i Varberg slog han till med flera stötar över 20 meter, och som längst 20.56. Väl på VM gjorde han en bra stöt i kvalet med 20.31. Dessvärre för Wictor är standarden på kulan extremt hög just nu, med ett gäng stötare över 22 meter. Wictor missade en plats i finalen, men kommer liksom Tilde Johansson med största sannolikhet utvecklas ännu mer redan till nästa säsong.
Två Stjärnor
Andreas Kramer, 800 meter
Gjorde ett tappers försök i kvalet, och låg bra placerat genom hela loppet. Kramer har haft en stabil säsong där han sprungit flera Diamond League lopp mot tufft motstånd och fått mycket viktiga erfarenheter. Ville sig inte riktigt på slutet i försöken i Doha, utan tappade lite i spurten och missade tyvärr en plats i semifinalen. Helt okej insats där det sista saknades för att gå vidare.
Mikaela Meijer, stavhopp
Haft en ojämn säsong där hon blandat riktigt bra resultat, med tävlingar där det inte riktigt har fungerat. Fick tyvärr inte till det under VM tävlingarna där hon klarade 4.35, därefter tog det stopp. Hade behövt klarat kvalgränsen på 4.60 för att ta en plats i finalen. Var dessutom rekordmånga över kvalgränsen där finalen bestod av sjutton hoppare. Har en väldigt hög kapacitet med ett personligt rekord över 4.70, men behöver bli mer jämnare för att kunna komma upp ännu högre.
Lovisa Lindh, 800 meter
Var i sitt livs form för ett par år sedan, där hon bland annat sprang under 1.59, och tog en brons medalj på EM i Amsterdam 2016. Har tyvärr haft en hel del problem med skador sedan dess, men har under denna säsong vid en del tillfällen visat att hon är påväg tillbaka igen. Precis som Anderas Kramer på herrarnas 800 meter låg hon bra placerad under loppet. Hade tyvärr inte krafterna på upploppet, och missade tyvärr en plats i semifinal. Uthålligheten finns, men den sista spurten hennes största styrka senaste åren finns inte riktigt där just nu. Kommer bli spännande att följa nästa år när hon får en vinter att träna upp sig ytterligare.
Johanna Bäcklund, maraton
Hade som många andra i det kvinnliga maratonloppet svårt i de extrema förhållandena, där de flesta löpare var mer än tio minuter från sina personliga rekord. Kämpade och slet hela vägen, och lyckades till skillnad från många andra löpare som tvingades bryta ta sig i mål. Fick bästa belöningen i mål när hennes familj tog emot henne när hon korsade mållinjen.
Adhanom Abraha, maraton
Satsade friskt, och var vid ett par tillfällen upp på pallplatserna. 42-årige Abraha har varit en av de ledande långdistanslöparna i Sverige de senaste åren, och gör vid 42-års ålder debut i stora mästerskap. Loppet blev direkt relativt utspritt när löpare från Paraguay tidigt satsade hårt och drog ifrån fältet. Trots att Abraha tröttnade en del på slutet och föll ner en del i fältet, gjorde han en helt okej insats utifrån sina egna förutsättningar. Mellan 2 och tre i betyg.
Fredrik Samuelsson, tiokamp
Hade en trasslig mångkamp, där han i de flesta grenar var en bit från sina bästa resultat. Blixtrade till i vissa grenar, bland annat i höjdhopp där han hoppade lite över två meter. Framförallt i sprint och hopp brukar vara Samuelssons bästa grenar. Redan på 100 meter gick det inte riktigt för Samuelsson, som därefter följde upp med 7.11 i längdhopp. Flera decimeter från hans personliga rekord. Hade ett bra precamp inför VM, enligt pappa och tränare Jan Samuelsson vilket ändå bådar gott inför kommande säsonger. Samuelsson är fortfarande relativt ung och har många år framför sig. Är bland annat ett EM redan nästa år.
Vanessa Kamga, diskus
Gjorde precis som maraton löparen Adahanom Abraha VM debut, i samband med årets Friidrotts-VM i Doha. Kamga har blandat och gett ganska mycket den här säsongen, där hon suttit personligt rekord med en bit över 59,50 meter. Har även haft en del tävlingar där diskusen landat mellan 53-55 meter. Kom in i detta VM som ett wildcard, och kunde gå in och kasta utan jättstor press. Kastade som längst 55.87 i kvalet och var en bit från final. Vanessa Kamga har däremot inte fyllt 21 än, kan ta med sig mycket erfarenhet från detta mästerskap. Framförallt i träningen till kommande mästerskap och karriären.
En Stjärna
Cecillila Norrbom, maraton
Hade det väldigt tungt under de extrema förhållandena på maratonloppet. Norrbom kämpade länge och låg relativt hyfsat till i loppet. Fick dessvärre problem efter cirka 25 kilometer, och tvingades bryta. Hon kollapsade och behövde söka medicinisk hjälp. Hon var dock inte ensamma då nästan halva fältet behövde bryta loppet, där många inte klarade sig för egen maskin.
– Jag var inte rädd, men det var obehagligt – det gick bara inte att fortsätta, säger Cecilia Norrbom till Sportbladet.
Fanny Roos, kula
Haft en fantastisk säsong med flera svenska rekord, samt första gången över 19 meter i karriären. Tyvärr gick det inte alls för Roos på VM. Var stabiliteten själv över arton och en halv meter under säsong, men i kvalet på VM kom hon som längst precis över arton meter. Hade ett rätt lång första stöt, som tyvärr blev ogiltig. Fick tyvärr inte tekniken att stämma, vilket även tränaren Vesteinn Hafsteinsson var inne på. Roos slutade på en fjortonde plats i kvalet, endast två platser och några ynka centimeter från en finalplats. Nästa år är det OS och vi kan räkna med en revanschsugen och hungrig Fanny Roos då.
Erica Kinsey, höjdhopp
Hade en fantastisk start och sommar där hon var stabil på höjder mellan 1.94-1.97. Tappade tyvärr lite av den formen under slutdelen, men verkade vara på gång igen mot VM. Mästerskapet blev tyvärr inte alls vad Trångsviken hopparen ville få ut av mästerskapet. Klarade 1.85 i kvalet men efter det tog det tyvärr stopp. Till SVT efter tävlingen berättade hon att ett par skadekänningar störde henne under kvaltävlingen. Kan ändå ta med sig känslan under stora delar av säsongen, till nästa års stora mål. OS.